Du härstammar från ett folk som i generationer sysslat med snartrådar, fallstockar och giller.
Då du bär dina fällor ut i skogen trampar du stigar som många gått före dig. Du är bättre klädd. Åker på bättre skidor. Bilen och skotern flyttar dig fortare och längre än dina föregångare.
Du fångar inte för att överleva.
Men du fångar med samma sinnen. Ser terrängens möjligheter med samma blick. Använder dig av samma kunskaper om viltets vanor och beteenden. Har samma känsla i fingertopparna när gillerstickan ska på plats. Är lika nöjd när du ordnat en bra fångstplats.
Du går med samma förhoppningar för att vittja. Känner samma spänning när mårdspåret i snön pekar åt rätt håll. Upplever samma jaktlycka framför ditt byte i fällan. Du kommer att skrapa, flå och behandla skinnet på samma sätt.
Det är mer än en slagfälla du bär med dig ut i skogen. Det är ett kulturarv och en fångsttradition som går vidare. Fångstmannen lever kvar i nutidsmänniskan. Både i stora och i små. För vad är egentligen barnet på bryggan med sitt metspö och sin metkrok?
Just det. En fångstman med sitt fångstredskap.